krille tvärvigg

Putins förehavanden i Ukraina har återigen väckt rysskräcken till liv. Plötsligt är nästan alla partier rörande överens om att försvaret måste stärkas. Ryssen har inte alltid varit hatobjektet nummer ett i svensk historia. Under medeltiden var det främst dansken som var det stora hotet och vi var i krig med vederbörande flera gånger om. Men i och med stormaktstiden ändrades förhållandena. Nu blev lilleputtlandet Sverige en maktfaktor att räkna med i Europa. Och de tyska barnen hotades med svensken för att hålla sig lydiga. Den svenska närvaron i Finland och Baltikum oroade förstås Ryssland och då Karl XII invaderade landet och ryssarna sedan hämnades hans framfart i Ryssland med att bränna ner flera städer i Sverige (bland annat Hudiksvall), så var ryssen huvudfiende. Så kom det sedan att bli ända tills att Sverige förlorade Finland. Hos många fortlevde dock hatet och många hoppade att den nye tronarvingen Bernadotte skulle slå tillbaka mot huvudfienden, men han riktade sig istället mot Norge. Nåväl, det lugnade ner sig ett tag, tills kommunisterna tog över och bildade Sovjet, då växte ryssfaran igen. Nu blandades kommunistskräck med ryss-skräck. Sovjets övergrepp mot Finland 1939 gjorde inte saken bättre: Finlands sak blev vår och många hoppades på att Nazi-Tyskland skulle tygla den store grannen i öst. Så blev nu inte fallet, utan hotet och skräcken för ett ryskt angrepp blev nästan ännu värre under det kalla kriget. I och med murens fall och Sovjets detronisering trodde man att ryss-skräcken var borta för alltid. Men så dök Putin upp och hans drömmar om en ny storhetstid för Ryssland. Och återigen fick rysshatarna kalla fötter.