krille tvärvigg

Idag är det 51 år sedan som sovjetiska trupper gick in i Prag och kväste den så kallade Pragvåren, ett liberaliseringsförsök lett av den liberale kommunisten Alexander Dubcek. Dubcek ville demokratisera det stelbenta systemet och öppna upp landet för västliga investeringar som var av nöden för det ekonomiskt pressade landet. Han avskaffade bland annat censuren och sökte kontakter västerut. Det var något som Moskva näppeligen kunde acceptera, utan precis som Ungern 1956 gick man in och slog ner liberaliseringsförsöken. I motsats till Ungern förhöll sig tjeckerna relativt lugna och något blodbad blev det inte. Själv hade jag svårt att hänga med i händelseutvecklingen eftersom jag stod i begrepp att både börja studera historia på universitetet och gifta mig. Vi skulle också flytta in i en rivningslägenhet i studentstaden, för då som nu var det problem att hitta en bostad. Jag hade knappt hunnit börja på universitetet då en katastrof inträffade, då min bror, inte ännu fyllda nitton år, omkom i en trafikolycka, som inte skulle ha behövt hända. För mig är därför invasionen av Tjeckoslovakien och denna fruktansvärda olycka sammankopplade för all framtid.