Dödgrävarna

Dödgrävarna med undertiteln Den sista vintern i Weimarrepubliken av Rüdiger Barth och Hauke Friedrichs visar att det inte var ödesbestämt att Hitler skulle ta makten. I en dag för dag skildring från november 1932 till 30 januari 1933 skildras förloppet som ledde fram till Hitlers maktövertagande. Nazisterna var den här tiden pressade av dåliga valsiffror och dålig ekonomi. Och i partiet fanns motsättningar om vilken kurs man skulle välja. Gregor Strasser utmanade Hitler om ledarskapet, han ville gå en mer försonlig väg, samarbeta med andra partier för att lösa knuten, medan Hitler var oförsonlig och ville ha makten själv. Den nyinsatte kanslern Kurt von Schleicher försökte splittra nazistpartiet och satsade på Strasser och sträckte ut handen mot de andra partierna för att finna en samarbetslösning. Han igångsatte också olika åtgärder för att få ner arbetslösheten och missnöjet som fanns och som gödde nazisterna. Om socialdemokraterna agerat annorlunda och sökt samarbete med Schleicher, som man misstrodde, så hade kanske händelsekedjan sett annorlunda ut. Man hade kanske kunnat utmanövrera Hitler. Även kommunisternas politik var olycklig, då man i Moskvas ledband sökte störta kapitalismen istället för att angripa nazisterna hårdare. Nu spelade man istället nazisterna i händerna. Och allt för sent ändrade man kurs. De stora företagarna var en annan faktor som gynnade Hitler, man var emot den spretiga demokratin och fruktade kommunisterna, och satsade istället på Hitler. Även borgerligheten var skrämd av kommunisterna mera än av nazisterna. En enskild person som också spelade en avgörande roll i maktspelet var Franz von Papen, som avsatts som kansler och nu sökte revansch. Han hade dessutom Hindenburgs öra. Nu spelade han under täcket med Hitler och träffade honom i hemlighet, därigenom undergrävde han Schleichers bemödanden. Papen erbjöd Hitler ministerposter om han själv fick bli kansler, på så vis trodde han sig kunna snärja Hitler, något som ju kom att visa sig bli förödande. Ty Hitler hade ingen tanke på att nöja sig med några ministerposter, han ville ha hela makten själv. Dödgrävarna är en intressant och viktig bok om ett avgörande skede i Tysklands och Europas historia.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0