krille tvärvigg

Den 3 december 1939 skriver Chaim A. Kaplan om vad som hänt inom skolans värld, han har ju själv varit lärare, så det berör honom särskilt. Han skriver: "Läraryrket - både det polska och det judiska - behandlas styvmoderligt av segraren. Alla kommunala verksamheter har lagts i hans grymma och mäktiga händer, för att reorganiseras och tillämpas enligt hans gottfinnande; men undervisningen på låg-, mellan- och högstadiet har helt och hållet försummats". Han skriver sedan att skötseln av folkskolorna överläts åt polackerna, under överinseende av ett Schulrat. Skolöverstyrelsen som nu återinsatts sitter där och vet inte vad de ska göra, utan väntar bara på vad de ska beordras att göra. Efter en epidemi så har folkskolorna åter öppnats, men bara för de polska barnen, inte judarnas. Segrarens syfte är att utestänga dem från skolsystemet baserat på statliga och kommunala fonder. Men den nazistiska "rättvisan" omfattar inte judiska barn. "I stort sett erkänner den inte att judar har några rättigheter, och alla de rättigheter judarna åtnjöt enligt polsk lag har upphävts och annullerats. Denna utestängning gäller också skatteväsendet. Franks förordning tillkännager att skatter uppbäres på basis av de polska lagar som hittills gällt, men samtidigt har alla judiska befrielser och undantag upphävts. Hädanefter måste alla judiska institutioner av vad slag de vara må, filantropiska, religiösa, kulturella, konstnärliga, betala skatt. Till och med Judenrats skolor och sjukhus inbegripes häri. Enbart detta påbud kommer att orsaka deras undergång," avslutar Kaplan.