krille tvärvigg

I Ekot presenteras en rapport från Sveriges Biblioteksförening som visar att mycket lite hänt då det gäller skolbiblioteken i Sverige. Hälften av dagens skolbarn har skolbibliotek som inte är bemannade och var sjätte elev har inget skolbibliotek alls. Trots att kommunerna i lag ålagts att inrätta skolbibliotek så har inte mycket hänt. Skollagens kortfattade bestämmelse om "att eleverna i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till bibliotek" lämnar utrymme för tolkningar om vad som kan betraktas som ett skolbibliotek. Räcker det med en boklåda? Eller en klassuppsättning? Eller kan man som i min kommun då det gäller en friskola hänvisa till att man har tillgång till folkbiblioteket. Lagen säger heller inget om bemanning. Räcker det alltså att en lärare sköter biblioteket några timmar? Redan 1946 års fokbibliotekssakunniga uttryckte en förhoppning om att skolbibliotekarieuppgiften i framtiden skulle betraktas som ett yrke och inte som en "bisyssla". Men den framtiden har ännu inte infunnit sig. 1940 års skolutredning hade också en vision om att skolbiblioteket skulle bli "skolans hjärtpunkt", men istället verkar det som om det blivit "skolans stjärtpunkt". Senare samma dag hör jag i Rapport att fler och fler skolor saknar skolgårdar. Och i den lista som rullas upp ser jag att de flesta av skolorna som räknas upp är friskolor. Det har tidigare funnits ett krav på hur skolgårdar skulle se ut, vilka mått de skulle ha osv. Men det har avskaffats som obehövligt. Det kanske är det som är frihet?