krille tvärvigg

En av de sista lördagarna i september tog vi cyklarna och for till skogen för att leta svamp. Min hustru hann inte ens stiga av cykeln innan hon hittade några gula kantareller. Det är lite märkligt det här med svampplockning. Så fort man hittar några svampar vill man ha mer, man drabbas av ett slags närighet. Att se några gula kantareller lysa i mossan är som att hitta en skatt. Inför trattkantarellerna får man inte samma känsla, eftersom de är så många och så lätta att plocka. Men de gula kantarellerna för en mer tillbakadragen roll, de kan gömma sig i mossan eller gräset och man får gräva fram dem ytterst försiktigt. Vi gick på de gamla vanliga ställena och resultatet blev inte illa: 5 liter svamp i korgen. Men om det var roligt att plocka dem så var det inte lika roligt att rensa dem. Dock blev det en härlig svampsoppa till slut och flera förpackningar i frysen. Närighet var det!

SD förnekar sig inte. Var helst de får en chans så målar de upp motsättningar mellan pensionärer, landsbygdens situation eller välfärden och kostnaderna för flyktingmottagandet. Nu senast slår man mot kommunledningen i Hudiksvall, som tänker ta emot ett ökat antal flyktingar (100 istället för planerade 70). Tidigare har kommunen aviserat att man tvingas genomföra sparåtgärder på grund av underskott i verksamheten. Det här blir förstås mumma för SD:s kommunrepresentanter, som genast är där och målar upp ett motsatsförhållande mellan sparåtgärderna och flyktingmottagandet. Det här kommer ju att drabba kommuninvånarna, menar SD. Det är ju lite märkligt att SD inte tagit in att vi har en extrem flyktingsituation i Europa och att varje kommun måste försöka göra det som den kan. Och här handlar det ju inte om några större tal heller. Men SD gör allt för att vinna politiska poänger på sådana här motsättningar.

Grannstaden kallades för flera år sedan Döderhamn på grund av alla företagsnerläggningar. Nu har tyvärr epitetet fått en kuslig innebörd. I helgen dödades en artonåring mitt i stan av ett gäng ungdomar och hans sjuttonåriga kompis skadades allvarligt. Den som tycks ha utfört dådet var beväpnad med en kniv och det var med denna han utförde gärningen. Den döda artonåringen kom från Syrien för blott ett år sedan som flykting. Han och hans familj har alltså flytt från kriget för att finna en trygg hamn i Sverige. Och så blir artonåringen mördad. Åklagaren säger nu att rasistiska motiv kan inte uteslutas. Ungdomarna, de var sju stycken, hade samlats på en adress och eggat upp sig med främlingsfientliga åsikter. Från samma stad kommer för övrigt en yngling som nu dömts för att han varit inblandad i upploppen i Kärrtorp, där han kastat brinnande flaskor mot fredliga domonstranter. Denne person tillhör nazistorganisationen Svenska motståndsrörelsen. Samma rörelse slog för övrigt till mot lokaltidningen här på orten, genom att försegla entrén och beskylla tidningen för att sprida lögner. Men själva drar de sig alltså inte för att döda och sprida hat mot invandrare och flyktingar. Det är en skrämmande utveckling och framtid vi går till mötes.

Det var flera år sedan jag besökte länets huvudstad, men nu blev det av genom en god väns försorg. Målet för vår färd var Gavlevallen och mötet Gefle mot Djurgården. Men då vi hade god tid på oss så promenerade vi till Stadsbiblioteket och tog en fika på kafé Edberg. Därpå kollade vi in på stadsbibliotekets mäktiga inre. Väl tilltaget och ljust genom alla stora fönster. Efter middag på hotellet letade vi upp en buss som tog oss till Gavlevallen. Köerna var långa och en del resenärer, sannolikt Djurgårdsfans, började knota. Varför finns inte en bussfil undrade någon högljutt. Oron spred sig i bussen och några ville kliva av och gå, eftersom det skulle gå fortare. Men busschauffören släppte inte av någon. Till slut var vi i alla fall framme och letade upp vår plats på ena långsidans läktare. Snart var matchen igång och det dröjde bara fyra minuter innan Johan Oremo, tillbaka efter skada, kunde näta. Och då elva minuter förflutit hade han gjort sitt andra mål, genom att tåa in bollen bakom Djurgårdens målvakt. Djurgården var i brygga och det dröjde länge innan man repat sig, trots att Djurgårdsklacken höll igång hela tiden. Först då en Gävle-spelare skadat sig och måste uppsöka vård utanför planen började Djurgården ta tag i spelet. I andra halvlek var det Djurgården för hela slanten, men Gefle försvarade sig bra. Inte förrän klockan gått över 80 minuter lyckades Djurgården få in ett reduceringsmål. Resten av matchen blev en gastkramning, men Gefle höll undan. Efter matchen tog vi en proppfull buss tillbaka till stan. Jag hamnade med två besvikna Djurgårdsfans, som visade sig vara länsbor. Först ville de inte låta mig sitta om jag inte höll på Djurgården, men då jag sa att jag var neutral och inte höll på något av lagen, utan bara ville se bra fotboll så fick jag slå mig ner. Vi avslutade kvällen på hotellet med en öl, innan vi törnade in.

Kommunchefen i Hudik är en man som vill gott. Han är något av jultomtens vikarie. För några dagar sedan lät lokaltidningen meddela att kommunen måste spara 40 miljoner och därför infört anställninsstopp, vilket kommunchefen dock delvis dementerade genom att säga att det var inget idiotstopp, undantag kunde tänkas, luckor fyllas. I dagens tidning låter samme man meddela att man vill ta emot hundratalet ensamkommande flyktingbarn, men att kruxet är bostäder. De har ingenstans att bo, men kanske det finns några hugade som kan tänkas  hyra ut undrade kommunchefen. Han lät också förkunna att det behövs arbetskraft i kommunen, vi behöver rekrytera folk och skattebetalare till kommunen. Fast anställningsstopp inom de kommunala verksamheterna råder. Men, det var ju bara ett principiellt anställninsgsstopp. Vår gode kommunchef vill alla så väl, han är jultomtens vikarie.

I dagarna tre är det folkfest i lilla Hudik. Marknaden kommer hit, ja, inte den vi brukar tala om till vardags. Den som styr det mesta och som är som någon slags Gud, utan här talar vi om den äkta, genuina marknaden, där människor möts, umgås, köper marknadskarameller, åker karusell osv. Ja, ni vet sången om  tre små gummor...den marknaden är det jag talar om. Så nu luktar det som vanligt kålsoppa över hela stan, ty kålsoppan är stadigt förknippad med marknaden och om mycket har förändrats så är det en sak som består och det är kålsoppan. En del tar kålsoppan väldigt allvarligt. Min fru besökte häromdagen grannen för att köpa ägg och då fick hon veta att grannfrun lagar kålsoppa från grunden. Ingen buljongtärning där inte, utan fläskben till buljong och så ska det inte heller vara prinskorvar i, det är fusk. Förr brukade jag själv laga till kålsoppa till marknadshelgen, men i år blir det inte av, eftersom jag är bortrest över marknaden. Jag ska på finare galej, nämligen min äldsta dotters giftermålsfirande. Och där kommer inte att bjudas kålsoppa, det är ett som är säkert.

I gårdagens Aktuellt uppträdde Hr Åkesson i debatt med Annie Lööf. Han såg mycket arg ut och körde sitt patenterade kort då det gäller flyktingar att de ska hjälpas på plats eller i sitt närområde. Något som redan görs, men som Hr Åkesson inte vill se, liksom han inte vill se att tusentals flyktingar nu är på väg genom Europa. Att det är den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget bekommer inte Hr Åkesson bara han får köra sitt mantra om att hjälpa flyktingar på plats. Något annat svar eller lösning på flyktingfrågan har inte Hr Åkesson. Skicka flyktingarna tillbaka eller någon annanstans, det är Åkessons och SD:s melodi.

Gert Fylking är knäckt. Han blir inte längre bjuden på festerna och minglen. Hans dagar som kändis är räknade och nu tycker han att kändisvärlden är falsk. Ja, det tycker man att han borde insett tidigare än nu då han är 69 år. Nu är det hans 26 år yngre fru som blir bjuden, säger han avundsjukt. Vem Gert Fylking är? Ja, en som ville synas i alla möjliga sammanhang och som blev känd bara genom att då nobelpriset i litteratur delades ut ropa: äntligen, fast det kanske var en helt okänd författare. Jodå, sådan var hans humor. Nu är det väl meningen att vi ska tycka synd om honom, så att han får vara med lite mera i rampljuset.