Statyer och vankelmod

Kultur- och fritidsnämnden i Växjö har sagt nej till en staty av Hans Runessons berömda fotografi av en tant som slår en nazistyngling i huvudet med en väska. Väskan är som en sorts symbol för att kom inte hit och skäm ut er. Kvinnan hade goda skäl, ty hennes familj hade varit i Auschwitz, så hon visste vad nazism innebar. Med sin aktion visade hon både civilkurage och mod. Det tycker nu inte kultur- och fritidsnämnden i Växjö som istället ser det som att de inte vill uppmuntra till våld. De vill att man ska argumentera och använda ord istället. Men mot tjockskalliga nazister kan faktiskt en handväska vara bättre och det är ju faktiskt ett väldigt mjukt våld fjärran från det som nazisterna utsatte sina offer för. Kultur- och fritidsnämnden är också rädd för att statyn kan ses som ryckt ur sitt sammanhang, att man om ett antal år inte ska förstå den och att man då får ångra den. Men kära nån, det går väl att förse statyn med en förklarande text om så skulle vara. Växjö borde istället vara stolta över att en kvinna så pass tidigt reagerade på nazisternas framträdande. Det är människor som hon som behövs, istället för att man bara passivt ska stå och se på.
Nu har Växjö en tradition att säga nej till lite provokativa statyer. På 1950-talet fanns det de som vill uppföra en staty av Nils Dacke på Stortorget mitt för landshövdingebostaden. Modellen av statyn var gjord av Carl Milles. Förslaget orsakade en våldsam debatt för och emot, det var som en ny Dackefejd. Men då konstnären avled så slapp man ta beslut om statyn. Nu finns en staty av Dacke istället i Virserum som har Arvid Källström till upphovsman. Dacke har också fått sitt namn förevigat på många andra platser i Småland. I Tingsryd hette skolan Dackeskolan och där vikarierade jag några veckor på 1970-talet. Vi har också mc-klubben Dackarna i Målilla och många andra byggnader har fått sitt namn efter Dacke.

Svinhugg går igen

Igår fick Maud O. sparken från LKABs styrelse. Det var lagom till Alla Hjärtans Dag. Det var ingen snäll gest från dem som utdelade yxhugget. Men förståeligt är det. Nu vill man ge igen för hennes vägran att ställa upp då KU kallade. En som gör på det viset ska inte inneha en statlig tjänst låter motiveringen. Själv är Maud som vanligt ovetande. Vadå, har jag misskött mitt styrelseuppdrag? Men Maud snälla, det handlar inte om det, det handlar om att ge igen.

Namnsdag att minnas

Idag har Ove namnsdag. Det var så min bror hette, som tragiskt omkom i en meningslös trafikolycka. Han var inte ens fyllda nitton. Idag, om han levat, skulle han ha varit 65. Olyckan skedde på Norrlandet norr om Västervik. I en kurva där asfaltsbeläggningen gick över i grus. Varför min bror åkte i bilen som gick av vägen har vi aldrig fått något svar på. Men att den som körde försökte skjuta över skulden på min bror gav en bitter eftersmak till all sorg. Det var i samband med en fest som något ljushuvud fick för sig att de skulle köra kapp, med spriten kommer nedsatt omdöme som alla vet. Och det hela resulterade i den tragiska olyckan där min bror omkom. Till slut erkände den som kört bilen, då en av hans kompisar hade råg i ryggen och berättade vad som hänt. 

Putins planer

Vad ska man tro om det fredsavtal som man nu lyckats komma överens om med Putin. Kommer det att hålla? Eller kommer det att gälla är kanske bättre att säga, eftersom granaterna fortsatt att falla även idag trots avtalet. Putin tycks vara ute efter att stycka upp Ukraina, helst vill han ha en federation, så att han kan utnyttja motsättningar och sluta vissa delar av Ukraina närmare Ryssland. Ett stort stycke har han redan vunnit då han tog Krim, nu är han ute efter nya munsbitar. Går de inte att vinna militärt, så får andra metoder duga. Om vissa områden blir självständiga så går dessa att knyta närmare Ryssland och på så sätt kan centralmakten i Ukraina undermineras. Hur länge och hur långt ska han få hålla på? Vad vågar EU och USA vidta för motåtgärder. Kom bara ihåg att Putin är en spelare beredd till stora insatser.

RSS 2.0