krille tvärvigg

Från fönstret i mitt arbetsrum ser jag den svarta katten återvända från sin morgonrunda. Den travar fram på vänster sida av vägen precis som om den visste hur man ska bete sig. Den stannar till ett par gånger och ser sig om, lyssnar. Svänger sedan in på gården hos grannen, där den har sin hemvist. Det verkar som om det är bara där som den känner sig hemmastadd. Då man besöker grannen för att köpa ägg eller potatis så är den mycket tillgiven, stryker sig mot benen och jamar. Men då den är på utflykt och passerar vår gård, så är den oerhört skygg och springer iväg om man närmar sig den. Något stämmer inte här. Kanske har den blivit bortjagad någon gång och minnet finns kvar någonstans. Något senare, jag hämtar morgontidningen. Trafiken är igång, bilarna passerar i en jämn ström. I nästan varje bil en ensam förare. Är det inte slöseri med resurser och ökar det inte på koldioxidutsläppen?