krille tvärvigg

I dagarna två har Arktiska Rådet samlats i Kiruna för konferens. Att man träffats i Kiruna beror på att Sverige har varit ordförandeland i Rådet (nu ersätter Kanada). Två tunga rapporter har presenterats, en om försurningen i Arktis, den andra om den fortgående isavsmältningen. Men den stora frågan har varit hur man ska agera om en oljekatastrof inträffar. Orsaken är att flera länder och företag är intresserade av den olja och gas som finns i Arktis och som man vill komma åt. Det märkliga här är att ju mera miljön förstörs desto mer intresserad blir man av att utnyttja dess konsekvenser. En lekman har svårt att förstå resonemanget. Om olja utvinns i Arktis så borde det rimligen försämra miljön ännu mera, därtill finns alltså risken för en oljekatastrof i en ytterst känslig miljö. Sverige som ordförandeland har väl här ett särskilt ansvar och borde ha kunnat agera och till och med krävt stopp för oljeutvinning, som en del miljöorganisationer krävt. Men vår utrikesminister säger istället att vi kan inte påverka detta, eftersom enskilda länder är suveräna att besluta hur de vill. Jaså, men ett uttalande kunde man väl kanske ändå kosta på sig, visa vad man tycker och markera. Nej, inte Bildt inte, han tror även här på den tysta diplomatin eller vad det nu är. Enda gången han kan ta till brösttoner är när något händer i Östeuropa, då är han snabb att uttala sig. Man frågar sig också hur man tänker ta  hänsyn till urbefolkningen i området. Nu låtsas man som om man skulle göra det, men vi känner ju historien, både den svenska gentemot samerna, Amerikas behandling av indianerna och Europas kolonialisering av Afrika. Är det någon som inbillar sig att man skulle ta hänsyn till urbefolkningen när ekonomiska intressen ligger bakom?