Lena Einhorn och Strindberg
I torsdags kväll var jag på en föreläsning med Lena Einhorn. Hennes föreläsning utgick från hennes bok om Siri von Essen, Strindbergs första hustru. Lena Einhorn är en duktig berättare och hon levandegjorde sitt material på ett förtjänstfullt sätt och jag tror att hon fängslade sin publik, i huvudsak äldre kvinnor. Hon både berättade och läste utdrag ur sin roman, för det säger hon själv att det är, även om det är baserat på mycket dokumentärt material. Några saker reagerade jag dock emot och vill försöka reda ut, åtminstone för mig själv.
Hon inledde med att kalla Strindberg en skitstövel, så redan det var ju en vink om var hon själv stod. Hon kontrade dock snabbt med att säga att Strindberg är en storartad författare, en modern författare som tål att läsas än idag, vilket inte många av hans generationskamrater gör.
En bit in i föreläsningen kallade hon Strindberg en provokatör, detta med negativ klang. Visst var han en provokatör och utmanare. Men Lena Einhorn fick det att låta som att han gjorde det med beräkning, utifrån egna premisser. Bland annat menade hon att han fick en överman i Ibsen, och att det var därför som han provocerade. Jag tror säkert att han tyckte illa om Ibsen och såg honom som en medtävlare på parnassen, men att det skulle vara grunden tror jag inte. Lena Einhorn menade att han svärtade ner allt från kungahuset till Svenska Akademien bara för att öka på sitt rykte.
Men då tycker jag att Lena Einhorn bortser från den tid han levde i, det stockkonservativa samhälle som omgav honom, där kyrkan och överklassen fortfarande bestämde agendan och merparten av folket levde i fattigdom och utan några demokratiska rättigheter. Mellan 30 - 40000 svenskar emigrerade årligen från Sverige på grund av svält, religiös och politisk förföljelse. Strindberg hade arbetat som journalist, han var bland annat riksdagsreferent och hade sett hur det var beställt. Han hade själv hindrats länge från att framträda, då hans debutpjäs Mäster Olof stoppades. I Frankrike hade kommunarderna tagit makten en kort period 1871. Tiden var föränderlig och för en känslig och receptiv själ som Strindberg gjorde sådant intryck. Jag tror inte att han var provokatör bara för att själv vinna framgång, utan att det fanns samhälleliga orsaker.
Sedan är det en annan sak att han kanske inte behandlade Siri von Essen på ett juste sätt.
Hon inledde med att kalla Strindberg en skitstövel, så redan det var ju en vink om var hon själv stod. Hon kontrade dock snabbt med att säga att Strindberg är en storartad författare, en modern författare som tål att läsas än idag, vilket inte många av hans generationskamrater gör.
En bit in i föreläsningen kallade hon Strindberg en provokatör, detta med negativ klang. Visst var han en provokatör och utmanare. Men Lena Einhorn fick det att låta som att han gjorde det med beräkning, utifrån egna premisser. Bland annat menade hon att han fick en överman i Ibsen, och att det var därför som han provocerade. Jag tror säkert att han tyckte illa om Ibsen och såg honom som en medtävlare på parnassen, men att det skulle vara grunden tror jag inte. Lena Einhorn menade att han svärtade ner allt från kungahuset till Svenska Akademien bara för att öka på sitt rykte.
Men då tycker jag att Lena Einhorn bortser från den tid han levde i, det stockkonservativa samhälle som omgav honom, där kyrkan och överklassen fortfarande bestämde agendan och merparten av folket levde i fattigdom och utan några demokratiska rättigheter. Mellan 30 - 40000 svenskar emigrerade årligen från Sverige på grund av svält, religiös och politisk förföljelse. Strindberg hade arbetat som journalist, han var bland annat riksdagsreferent och hade sett hur det var beställt. Han hade själv hindrats länge från att framträda, då hans debutpjäs Mäster Olof stoppades. I Frankrike hade kommunarderna tagit makten en kort period 1871. Tiden var föränderlig och för en känslig och receptiv själ som Strindberg gjorde sådant intryck. Jag tror inte att han var provokatör bara för att själv vinna framgång, utan att det fanns samhälleliga orsaker.
Sedan är det en annan sak att han kanske inte behandlade Siri von Essen på ett juste sätt.
Kommentarer
Trackback
