En vecka på väg

Några dagar hos mor i kriskommunen Västervik. Vi hjälper henne att komma tillrätta efter två månaders barackliv på grund av stambyte i hennes lägenhet. Meningen var att hon skulle bo där i tre veckor, men så utbröt en strejk bland rörmokarna och hennes sejour i baracken förlängdes med mer än en månad. Västerviks Tidningen gjorde ett reportage om henne, "90-åring tvingas bo i barack". På fotot i tidningen såg hon ut att ha gott om plats, men nu när vi såg hur det var i verkligheten, insåg vi hur trångt hon haft det. Och varmt. Vi brukar ha daglig kontakt och nu fick hon varje dag ta en promenad mellan baracken och lägenheten för att vi skulle kunna ringa varandra. Jag hörde med föreningen om man inte kunde tänka sig någon kompensation för henne. Men nej. Hade hon inte haft det bra och hon hade ju i alla fall tak över huvudet, löd svaret. Men hennes vistelse förlängdes ju med flera veckor invände jag. Nej, jag tycker att hon blivit piggare, sa föreningens ordförande. Att promenera mellan baracken och lägenheten har bara gjort henne gott, tyckte ordföranden. Vi hann inte med att se mycket av stan den här gången. Sommarturisterna var dock på plats och fyllde gator och uteställen. Åtvidaberg gästspelade mot ett kombinerat lag från Västervik och vann med 4-0, nästan 2000 personer på Bökensved, den gamla arenan där jag spelat fotboll i min ungdom. På tisdagen var det speedway, Västervik mot Vargarna, Västervik vann i det sista heatet och avgjorde. Men jag orkade varken se fotbollen eller speedwayen, var för trött efter en dag med städning och fönsterputsning. En av dagarna for jag med mor till kyrkogården i Hjorted. Vi planterade några växter vid graven och köpte sedan var sin glass i ortens enda butik, som var öde så när som på föreståndaren. Kyrkbyn såg ödsligare ut än någonsin. Fy, för att bo här, sa min mor. Mellanlandning i Stockholm på vägen ner och vägen hem. Mycket trafik på nedresan, många tycktes ha startat sin semester. Knappt vi fick en parkeringplats på raststället Stavsjö. Vid Söderköping det obligatoriska stoppet då många resenärer är på väg. Tog oss nästan en halvtimme att komma igenom stan. I Stockholm tog vi med oss Elliot till Lasse i Parken för en fika.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0