krille tvärvigg

Sommardagarna bjuder ännu på värme och sol, men tecknen på den annalkande hösten blir allt tydligare. Dagsljuset äts varje dag upp bit för bit av mörkret, som är utan pardon. I trädgården mognar bären, hallon och svarta vinbär, medan jordgubbarna redan gjort sitt. Den som lyssnar kan också höra hur morötterna växer till under nattens timmar. Löken sväller och bönor och sockerärter och bondböna skjuter stolt i höjden, trots en besvärlig början. I skogen mognar blåbären och vi tar cykeln och samlar i ladorna för kommande tider. Varje morgon samlas nu åter gässen i stora flockar på gärdena, till bondens förtret. De småpratar och kommunicerar som skvallerkäringar, men det är omöjligt att begripa vad konversationen går ut på. Korpen gör några slag över byn, slår sig ner på den fallfärdiga ladan och ropar. Vad vill den säga? Jag gör en cykeltur i kvällningen. Inleder på Hornslandsvägen med fara för livet. Tar sedan av mot Östanbräcksranchen, där hästarna står i hagarna och betar. Det ser fridfullt ut till skillnad från på vårvintern, då de står blickstilla med nosarna vända bort från vinden. Solen är på väg ner och kastar sina gyllene strålar mot husen. Vid vägkanterna har tistlarna blommat över, deras blomkorgar som lyste grannt för bara en dryg vecka sedan är nu gråa och trista, ett ytterligare vittnesbörd om höstens ankomst....