Ko-liv

Från fönstret i arbetsrummet kan jag varje dag följa ungdjurens dagliga rutiner. På morgonen, vid frukostdags, kommer de travande uppför den lilla sluttningen för att beta mellan vårt och grannens hus. De betar flitigt och verkar helt obekymrade över den livliga trafiken på Hornslandsvägen. Då de betat klart söker de sig ner för sluttningen mot karet med vatten, där de trängs för att få sig en skvätt vatten. Resten av förmiddagen vandrar de osaligt omkring utan direkt mål. De flesta söker sig till andra änden av fältet, där en anordning för hö finns och dit bonden med ojämna mellanrum forslar en höbal under ivriga tillrop. Där har de också brukat vila en stund, men nu är marken så uppblött av regnet att de inte vill ligga där. Vid lunchtid gör de samma tur som på morgonkvisten. Idag har de också valt att ta sin siesta här. Det är intressant att se hur de placerar sig. Merparten av dem ligger i en stor klunga, nära varandra, några lutar ömt huvudena mot varandra, andra väljer att ligga en bit därifrån i en mindre grupp och några ligger ensamma, om det är för att de föredrar det eller är lite åsidosatta är ju svårt att veta. Idag är det sol och den värmer fortfarande och de ser ut att må bra, där de ligger och idisslar. Men för åtminstone några av dem väntar nog ett oblitt öde senare i höst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0