krille tvärvigg

I mitt arbetsrum har jag ett skrivbord med anor. Hur gammalt det är vet jag inte, men det har en gång haft sin plats på kontoret i Konsumbutiken i Blankaholm. Från min barndom minns jag hur den dåvarande butikschefen Sjöberg tronade bakom skrivbordet ivrigt räknande på en räknesnurra. Han hade en kal hjässa som en måne och som barn trodde jag det berodde på att han måste ha så många siffror i huvudet. Sjöberg var för övrigt en av dem som introducerade en av de första bilarna i sågverkssamhället. En bensinosande Hillman husky, som jag en gång fick åka med till Västervik på en fotbollsmatch på Bökensved. Men nu skulle det handla om skrivbordet. Då pappa blev butikschef i början av 1960-talet, så utrangerade han det och jag fick ta över det. Bordet är av bastant ek med skåp till höger och vänster och en låda i mitten. Det har haft fina beslag, men med åren har de försvunnit. De korta benen är rundade som i rokokoform. Till bordet hörde också en skinnklädd stol med runda knoppar och intarsiautsmyckning, men den har vi lyckats sitta sönder, ett ben bröts av, så nu är stolen hjälpligt hoplimmad och förvisad till ett hörn, där den framtonar som prydnad eller klädhängare. Skrivbordet har tjänat mig under många år och följt med i alla flyttar. Det har fått stå ut med smatter från skrivmaskiner och utspillt kaffe, men nu är det lugnare för nu är det bara en dator som står på bordet och den låter just ingenting.