krille tvärvigg

Det hände att han fick följa med pojken hem och leka. De bodde i ett hus som låg i kröken, innan man kom fram till torget i samhället. Därför fick huset heta Kröken i folkmun. Det var i två våningar och pojken och hans föräldrar bodde på övervåningen. Pappan hans hade först varit bakåkare på trucken vid sågen, men avancerat till faktor. Även inom politiken hade han klättrat, kanske hade de båda sakerna något gemensamt. Pojken var ett år yngre än han själv, hade lockigt hår som en flicka, men annars sa folk att han liknade lillprinsen. Mamman lystrade till det gammaldags namnet Ingeborg. Hon hade ett speciellt uttryck som hon upprepade ibland och som han aldrig hört hemmavid. Ordet var eljest. Han visste inte så noga vad det betydde, men han tyckte det lät vackert och bevarade det inom sig som en skatt. De lekte rätt vilda lekar, kanske brottades de, för han var ofta svettig då han gick därifrån. Ibland bjöd Ingeborg på saft och bullar och medan de satt vid köksbordet väntade han bara på att hon skulle säga det där ordet igen. Till slut sa hon: -Nej nu får ni allt ta och städa upp efter er, eljest blir pappa inte glad då han kommer hem, sa hon till dem. Då han gick hem tog han ordet i sin mun och smakade på det. Det smakade inte illa.