krille tvärvigg

Några år efter min fars död 1989 fick jag av min mor överta hans fotoalbum. Ett fotoalbum som innehåller många bilder från krigsåren 1941-42. Jag tror att han fäste rätt så stor vikt vid de här fotografierna, fast han sällan pratade om dem. Bilderna berättar om en betydelsefull period i hans liv, en spänningsfylld tid, då osäkerheten om vad som skulle hända var stor. Det var också en tid med social gemenskap, då nya vänskapsband kunde knytas och i en del fall vänskapen även kunde leva kvar en tid efter kriget. Fars militära tjänstgöring innefattade två perioder, den första på Gotland, närmare bestämt på Fårö. Den andra i Värmland och Dalsland, en bit från norska gränsen. Det finns en hel del foton från dessa platser, men det första foto som möter i albumet är en bild på minnesstenen i Armasjärvi långt upp i Lappland. Hur kan det komma sig? Jag tror att den olycka som inträffade häruppe en oktoberdag 1940, då 46 soldater miste livet i det iskalla vattnet, berört honom starkt. Olyckan visade vad som kunde ske. Dessutom hade han en bror som tjänstgjorde i de här trakterna, men som inte var med på olycksfärjan. Jag kom själv att många år senare tillsammans med frun besöka den här platsen. Det är en skrämmande vacker plats med några gårdar och på motsatta sidan sjön breder en till synes oändlig skog ut sig. Hela platsen ger ett dystert intryck. Men i en sandbank denna sommar hade backsvalor sina bon och var i full färd med att mata sina ungar. Annars börjar bilderna med överfarten till Gotland på MS Drotten. Ett fartyg packat med militärer och utrustning i en överfart som måste ha känts oviss. Vad kommer att hända? Kommer tyskarna att angripa? Bilderna som sedan följer visar det dagliga lumparlivet på Fårö, med stridsövningar, men också idylliska och uppsluppna bilder från "luckan", där man samlats runt ett schackbräde. I bakgrunden syns en radio, som förmedlade så många olycksbådande nyheter. Krigsvintern 1942, den omtalat kalla, har far förflyttats till Värmland, inte långt från den norska gränsen. Här poserar han på en bild vid en minnessten som rests för att påminna om att Karl XII slog läger här inför angreppet på Norge 1718. Kan far känna de historiska vingslagen? Jag tror inte det, han var knappast någon karolin. Här finns också en bild från järnvägsstationen i Ed i Dalsland. Här hade han till uppgift att övervaka de tyska permittenttågen, en syssla han avskydde. Efter alla fotografier från det militära kommer så som avslutning några bilder på mor och far. Ett av dem är taget under en permission vid I 4 i Linköping, där han fick ett par månaders utbildning innan han ryckte ut i fält. De ser nykära ut och väldigt unga.