krille tvärvigg

Mittemot de stora affärskedjorna Rusta, Lidl, Elgiganten med flera vid infarten till Västervik ligger hundkyrkogården. Dit beger jag mig ofta då jag besöker Västervik. Varför jag gör det vet jag inte för jag har aldrig ägt någon hund. Däremot har jag haft flera kattor. Hundar har jag alltid varit lite rädd för eller haft respekt för. Åtminstone om hundarna haft lite storlek. Mitt på hundkyrkogården är en staty av en bulldogg och en sockel med texten: Till minne av dem som aldrig ställde några krav, utan endast trohet och kärlek gav". Det är väl ingen tvekan om att de som ristat dessa tecken ser hunden som människans bästa vän. Jag flanerar runt på kyrkogården och iakttar lyktor med ljus och en del solceller. Det finns också planteringar av ljung och andra växter. Här finns också gravstenar i varierande storlekar och med gripande ord, som ett sista farväl och tack för allt som hunden gav. Det kunde vara texter på en gravplats för människor. Här finns också två stenar mittemot varandra med två matskålar i betong emellan. Hundarna som fått stenarna har namnen Hugo och Bruno. På Hugos sten har man skaldat: Du hade börjat titta efter humlorna, men fick ej uppleva sommaren. Hugo blev inte ens ett år.