Oktobers vemod

Sommarstaden Västervik, ostkustens pärla, i mitten av oktober är inte mycket att hurra för. En pinande vind drar genom de praktiskt taget folktomma gatorna och restaurangerna vid strandpromenaden gapar tomma. Inte ens A-lagarna vid Spötorget syns till. Obehindrat vandrar jag uppför Storgatan, där trängseln sommartid kan ge en kontinental känsla. Nu är det som i vilken liten småstad som helst. Ändå är det marknadsdag. Fast den som är van vid folkträngseln vid marknaden i Hudiksvall är detta ett skämt. Några ynka stånd på Fiskartorget och Rådhustorget är allt. Men ett konditori som jag frekventerar lockar med specialpris på semlor dagen till ära. På Hultgrens bokhandel köper jag nobelpristagarens senaste novellsamling och tillönskas god läsning av biträdet. På kvällen går jag promenadvägen utmed Gamlebyviken. I strandkanten syns ett par sothöns och änder, som likt virriga snabbköpskunder söker föda. Över den blygrå vattenytan sträcker ett andpar i hastig flykt. På solsidan har kvällsbelysningen tänts och ett avlägset hundskall fortplantas över vattnet. Oktobers vemod kryper in under huden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0