krille tvärvigg

Förlägger kvällspromenaden till östra hamnområdet, till det populära stråk som kommunen iordningställt och som om man vill leder stegen ända ut till Maln. Men nu är det kväll och ett lätt snöfall på morgonen har pudrat marken vit. Dagtid är det många som promenerar här men nu i kvällningen är jag ensam. Isen har lagt sig i den inre delen av fjärden, men längre ut är det ännu öppet vatten. Om jag vänder blicken in mot staden ser jag myriader av ljuskällor och från järnvägen hörs pinglandet som annonserar ett ankommande tåg. Högsta byggnaden i stan är fortfarnde kyrkan, vars vita fasad sträcker sig mot den mörka himlen. Mitt ute i fjärden skymtar dunkelt Kastellholmen, en kontrast till de starkt upplysta företag som etablerat sig på platsen. Uppe på Köpmanberget skymtar sångartemplet, som numera är övergivet sedan de flesta medlemmar i manskören gått hädan. Nedanför Köpmanberget ville alliansen bygga bostäder, men med den nya majoriteten i kommunen så vet man inte hur det blir. Då jag nått Värmeverket där skorstenen spyr ut ett moln av rök eller ånga vänder jag åter mot staden