krille tvärvigg

Denna gråa novembersöndag, den gråaste november på länge enligt SMHI, ligger molnen tätt som ett lock över staden. Vi åker för att  hälsa på min mor på Tunbackas äldreboende. Det känns mycket tillfredsställande att vi kan göra det, att hon nu finns så nära oss och inte 60 mil bort. Staden har fått påhälsning av gäster från taigan. En flock sidensvansar slänger sig akrobatiskt mellan oxbärsträdens grenar i jakten på bär. Jag tycker att det är ganska tidigt för deras besök, men deras silvertoner känns ändå välkomna. Vi tar med mamma på en kort promenad och min fru leder henne till Mäster Palms gata i Åvik. Här höll Palm ett beryktat tal på sommaren 1886, samma år som min morfar föddes. Palms tal retade upp överheten i stan och den första socialistdomen i Sverige blev resultatet. Palm fick ett par månaders fängelse för att ha smädat kungamakten. Skylten som satts upp på det gröna huset börjar se rostig ut och det kommer snart att vara svårt att läsa en del av texten. Det ser ut som om sossarna i stan inte bryr sig om sin historia, var de kommer ifrån. Annars kunde de kanske ta och fräscha upp skylten. Morfar kom i alla fall att bli en inbiten sosse, han röstade aldrig på något annat parti och varje söndag då det var val uppmannade han mig att rösta på rätt parti. För honom var det självklart att rösta på sossarna. Han hade upplevt den tid då arbetsgivaren hade all makt och till och med kunde örfila sina undersåtar. Som dräng och senare som stabbläggare och brädgårdsarbetare visste han att det krävdes sammanhållning för att man skulle nå något resultat. Jag följde dessvärre inte hans uppmaning att rösta rätt, utan röstade på partier som stod till vänster om socialdemokratin. Men talade förstås inte om det för honom.