krille tvärvigg

Morgonpromenaden förläggs till Gräsmaln och hamnen. Isen har lämnat fjärden och vågorna dansar lättsamt i glädje över befrielsen från istäcket, som bundit deras rörelser i månader. Från skogen kommer ett erbjudande: ska vi gå på bio ikväll, flöjtar bofinken. Vi passerar de imponerande husen vid Gräsmaln. Tänker: här bor inga fattiglappar. Vid värmeverket andas vi in doften av sågspån och bark, en påminnelse från barndomens sågverk i en annan del av landet. Inte långt härifrån ligger verkstaden, där jag tillbringade några år i ett svetsbås. År som kan kännas förspillda. Nu håller företaget på att avvecklas, dess produktion flyttas till Polen. Ingenting är beständigt i marknadsliberalismens samhälle. Bara bofinkens sång är något att lita på: ska vi gå på bio ikväll. Ja, kanske det, det verkar  vara ett bra förslag.