Kvällsnöje
Då augustidagen lider mot sitt slut finner jag ett stort nöje att i sakta mak ströva runt i trädgården. Det är som att upptäcka den på nytt och att se vilka förändringar som skett under dagen. Om ännu flera hallon mognat, om en lök bugar sig och talar om att den är skördeklar osv. Solen kastar nu långa skuggor och luften är frisk och lätt att andas. Jag smakar på ett bär här och där och söker dess artkaraktär. Det känns som om allt går i ultrarapid jämfört med morgonens anspråk och brådska. Snart kommer dimman och omsluter fälten och korna som betar där. Jag tänker på inledningen av Stagnelius fina dikt: Kvällen guldmoln fästet kransa, älvorna på ängen dansa. Så är det som kvällen ter sig.
Kommentarer
Trackback
