krille tvärvigg

Under en dryg vecka har jag i sällskap med författaren Steve Sem-Sandberg befunnit mig på kliniken Spiegelgrund, en del av sjukhuskomplexet Steinhof i Wien. Anledningen? Jag har läst Steve Sem-Sandbergs gripande historiska, delvis dokumentära roman De utvalda. Och de utvalda var barn som de nazistiska myndigheterna ville åtgärda eller korrigera antingen för att de var föräldralösa, socalt missanpassade eller "rasmässigt degenererade". Barnen utsattes för fruktansvärda övergrepp och straff, som tortyr, isolering, förgiftad mat eller dödande sprutor. Steve Sem-Sandberg följer framför allt två personer bland de intagna, Adrian Ziegler och en av de ansvariga sköterskorna på kliniken, Anna Katschenka. Båda blir för all framtid deformerade av de omständigheter som de får uppleva. Vad Steve Sem-Sandberg skildrar bortom de drabbade livsödena är den mekanik eller lagbundenhet som råder i detta mikrokosmos. Den blinda lydnaden, den militäriska disciplinen och frånvaron av ifrågasättande och självständigt tänkande hos de ansvariga. Denna mekanik är det som tillåter de skrämmande övergreppen. Det är fasansfullt, det enda som lindrar är Steve Sem-Sandbergs språk, som är vackert och bitvis lyriskt.