krille tvärvigg

Så har jag då uppnått den ansenliga åldern av 71. Jag har därmed överlevt min far med nästan två år. Dagen till ära reflekterar man en del på det som varit och försöker också se framåt lite. För två år sedan firade jag högtidsdagen på Brac, en ö utanför Split. Under dagen reste vi in med båt till Split och besåg Diocletianus ståtliga palats.Det var mycket varmt och massor av turister, så vi hittade inte ens en plats att sitta på. Därför for vi tillbaka till Brac och Supetar, där vi åt middag på en mycket trevlig restaurang vid havet. Förra året då jag fyllde 70 inleddes med att jag fick glaskroppsavlossning och fick uppsöka ögonkliniken. Men på kvällen for vi till Mellanfjärdens fiskeläge och restaurang och åt middag med hela familjen. Även min gamla mor var med. Hon hade för tre år sedan, då jag fyllde 68 år ramlat på terassen i Västervik och brutit höftkulan, varför hon fick opereras. Jag trodde inte hon skulle återhämta sig från det, men det är en envis tant, så hon lyckades komma igen. Dock med god hjälp av sjukgymnast.  Eftersom familjen firade min 71-åriga födelsedag redan i söndags, så blev det inte mycket till firande idag. Vad då om framtiden? Ja,  under våren har jag fått upprepade attacker av förmaksflimmer, så min hälsa är något vacklande. Därför får man nu ta en dag i taget och vara tacksam för varje ny dag som man står på benen. Med Astrid Lindgren får man säga: Denna dagen ett liv.