krille tvärvigg

Idag har Viktor namnsdag, så hette min farfar. Och igår var det Agnes, det var namnet på min farmor. Är det bara en tillfällighet att deras namnsdagar hamnat efter varandra? Agnes kom som liten flicka från Arvika-trakten i Värmland till sågverkssamhället. Viktor var född i Nästet, ett torp, någon mil från sågverkssamhället, Hans far är okänd i kyrkoböckerna. Viktor tog tidigt värvning och tillbringade några år på Karlberg, innan han återvände till sågverkssamhället och började jobba i brädgården. Här gifte han sig med Agnes. De fick sex barn tillsammans, ett av dem var min far. Agnes hade ett barn innan hon gifte sig med Viktor, men den som var far till den flickan, övergav henne. Agnes hade en höftskada, förmodligen medfödd och hon haltade då hon gick, För min inre syn kan jag se hennes vaggande gång då hon gick nerför backen till Konsum, ständigt med ett leende på läpparna trots hältan. Agnes var starkt engagerad i den kooperativa rörelsen. Hon var ett ankare i det kooperativa gillet på orten. Drev konsumentfrågor. Viktor var kommunist och då man någon gång invände och sa emot, så sa han att det var bara borgarpropaganda. Viktor och Agnes bodde i ett rum och kök i övre kasern. Det måste ha varit trångt och besvärligt med så många barn och kanske var det därför som de tre flickorna rätt tidigt gav sig iväg till Stockholm. En av dem kom dock åter. Men sönerna blev kvar. Två av dem fick jobb på sågen, medan min far undgick det och istället fick arbete i Konsum, där han så småningom avancerade till butikschef. Själv kom jag aldrig min farmor och farfar så nära, eftersom min mor föredrog att umgås med sina föräldrar, min mormor och morfar. Tjugondedag knut brukade vi dock bli bjudna till farmor och farfar på julmiddag och vi barn undfägnades med var sin gottepåse. Viktor var också en smula musikalisk och kunde då dra några låtar på munspelet om han fått en tår på tand. Hans tjänsgöring hos Kronan hade också avsatt spår i form av en omsorg om kläder och skor. Han hade alltid nysmorda och putsade skodon på sig. Då han pensionerats blev han lite av en gårdstomte vid Konsumbutiken. Han plockade skräp och höll rent utanför butiken. På julaftnarna kom han till oss och gick in med pappa i skafferiet och fick en whisky. Mamma bjöd honom på kaffe och innan han gick brukade han ge mig och min bror en slant. I min skrivbordslåda har jag ett minne från honom, ett ur, som han bar i västfickan och som fortfarande tickar igång om jag drar det. De sista åren i livet blev inte roliga för farmor och farfar. De hade fått en ny fin lägenhet i en radhuslänga i samhället. Men det blev inte många år tillsammans där, för en dag, då farmor stökade i köket och farfar satt med en tidning i vardagsrummet fåtölj, så fick hon inget svar. När hon gick in i  vardargsrummet och såg efter, så satt farfar död i fåtöljen. Det blev en chock, som sakta bröt ner Agnes. Till slut hamnade hon på sjukhemmet i kyrkbyn, där hon blev liggande i ett par år, utan att kunna meddela sig med omvärlden. Viktors död hade gjort henne stum.