krille tvärvigg

Ytterligare ett vårtecken har anlänt, tofsviporna som intagit täkterna nedanför huset och som gör sina krumbuktartade svängar och sina läten som låter som en katt som jamar. Ett annat inslag här tidiga morgnar är rådjuren, de är fyra till antalet och vi har gett dom epitetet de fyras gäng. Jag vet inte riktigt när de brukar inta sina platser, men på morgonen är de där och ligger och bevakar sin omgivning, precis som kvigorna gjorde förra sommaren. Rådjuren intog faktiskt samma platser redan i vintras, då det var snö. Då morgontrafiken har rusat av sig strax efter åtta brukar de resa på sig och skaka loss sina kroppar och efter en stund tar de språnget över vägen och in i skogsdungen på andra sidan vägen.

En helt annan historia var att vi igår kväll såg den fantastiska filmen Sameblod på bio Kontrast. Då vi kom ut från bion hade det börjat snöa, stora lovikkavantar föll från skyn och det var svårt att se vägen. Det var ju mest blösnö, som förvandlades till vatten. Men hos oss lade sig i alla fall ett centimetertjockt snötäcke. Jag hade tänkt byta till sommardäck endera dagen, så efter att jag skjutsat frun till tåget på morgonen, så for jag på vinst och förlust till stället där jag brukar byta däck, tänkte se om jag kunde få en plats i kön. Då jag kom dit var det väldigt tomt på bilar och när jag gick in i lokalen, så satt killen som brukar byta däcken i en sliten fåtölj och gjorde ingenting. Va, sa jag, har ni inget att göra. Nej, sa han och skrattade, det har ju snöat. Jamen, den är ju så gott som borta nu sa jag. Hjälper inte, sa han, om det kommer lite snö, så vill folk behålla vinterdäcken på. Ja, det var ju bara att tacka och ta emot, för tio minuter senare kunde jag backa ut från däckfirman med sommardäcken på.