krille tvärvigg

Intresset för kvalitetsfilm i vår stad är inte särskilt stort. Då jag och min fru häromdagen beslöt att gå och se Jens Assurs film Korparna, så var vi 4 åskådare i biosalongen. Det var som en privat filmvisning. Nåja, det gjorde nu inte så mycket för vi slapp prasslande chipspåsar och knastrande popcorn och mycket annat störande. Vad ska man då säga om själva filmen. Ja, först ett bedövande vackert foto och annat var väl inte att vänta av en mästerfotograf som Jens Assur. Och skådespeleriet? Mycket starkt. Reine Brynolfsson suverän i sin roll som den bittre och hårt slitande bonden Agne. Och Marie Heiskanen gjorde också en mycket stark roll som tyngd och plågad hustru, som dock försökte lätta upp den grådystra stämningen. Och pojken, vars namn jag nu tappat bort, spelas också på ett övertygande sätt. Hur han slits mellan det generationsuppfordrande kravet att fortsätta i sin fars fotspår eller att bryta med arvet och ägna sig åt det han är mycket intresserad av, i det här fallet fågelskådning. Det är så klart en sorgesam historia och den kanske inte lockar den unga publiken till biografen, de vill ha något mera action än det som här bjuds. Så i lokalen bredvid, där Thor gick, så var det kö. Men vi fyra som såg Korparna ångrar oss inte.