krille tvärvigg

Igår såg jag ett tiotal tofsvipor på täkten, nästan en månad senare än i fjol. De stod på snön och såg en aning bortkomna ut, ungefär som om de tänkte: vad har hänt här. Så här mycket snö ska det väl inte vara. Hur de hittar något att äta vet jag inte, då de inte bryr sig om de frön och nötter som jag försett övriga fåglar med. Ett antal starar har försett sig med det jag bjudit på ett par veckor nu, och det har hållit dem vid liv. Sedan dess har en flock bofinkar invaderat trädgården och tävlat om fröna som fallit ner från fågelbordet. Idag såg jag också några grönsiskor och en grann bergfink. Jag har också hört sångsvanar och tranor dra förbi byn och jag har undrat om de vet vad de ger sig in på, för längre norrut lär det vara lika mycket snö som här. Nu har för all del solen tärt en del på snötäcket, men då jag mätte snödjupet på täkten för några dagar sedan så var det gott och väl 50 cm. För trots att det varit strålande sol en vecka, så har det varit kallt på nätterna, så solens strålar har inte förmått smälta snön i någon större utsträckning. Hustrun tror emellertid på vår och har börjat fröså diverse köksväxter som spenat, squash, sallad och mycket annat. Ja, våren är nog trots allt på väg.