krille tvärvigg

Igår bar vi ut alla förgrodda växter till växthuset, aubergine, squash, spenat, sallad och mycket mera. Men på kvällen då temperaturen föll mot nollan och vi inte fick igång fläkten så fick vi bära in dem igen.Snopet. Vi tog även in fläkten i hopp om att lite värme skulle få den att starta igen. Och ser man på, då hustrun provade den på morgonen så fungerade den. Nu är växterna åter på plats i växthuset och förhoppningsvis ska de kunna vara där tills vi kan plantera ut dem på friland. Åtminstone de flesta av dem. Värmen har verkligen kommit till våra nejder. Igår var det cirka 16 grader och idag är det fjorton, så snötäcket sjunker ihop mer och mer. Gräsmattan har visat upp sitt skamfilade anlete efter vinterns prövningar och nu springer björktrastarna omkring i sökandet efter mask. De ser så lustiga ut, då de lägger huvudet på sned och lyssnar efter de minirörelser som maskarna utför. Att höra en mask krypa i jorden måste vara höjden av god hörsel. Viporna har börjat göra sina krumbuktliknande flygningar över täkterna och jama som kattor. Efter frukost åkte jag för att byta till sommardäck, men kön av bilar var lång och jag fick vänta i tre timmar. Frun var med så vi tog en promenad för att fördriva tiden. Vi tog gångvägen förbi kolonilottsområdet, där vi för snart tjugo år sedan ägde en kolonilott med stuga. Området var fortfarande försänkt i vintersömn. Inte en enda kolonist syntes till. Inte ens någon som satt och lapade sol. Vi tog oss till sjukhuset och dess café och köpte var sin drickyoghurt. Vi satt där rätt länge och vandrade sedan tillbaka till däckfirman i hopp om att det var vår tur. Men icke, vi fick vänta i ytterligare en timme. Men sedan blev det vår tur och däckbytet gick på tio minuter.