krille tvärvigg

Idag firas demokratins införande i Sverige 1918, i en tid då demokratin åter ifrågasätts av högerextremister och andra. Demokratins införande skedde i en turbulent tid, då kejsardömen föll samman och revolution hotade staterna. Även i vårt land rådde en revolutionär stämning med hungerdemonstrationer och upplopp. Även högerkrafterna var tvungna att inse vad klockan var slagen. Men nu tar de sig åter ton i vårt land och risken för en regression är påtaglig. Nåväl, 1918 insåg de att den revolutionära rörelse som fanns inte gick att stoppa. I samband med behandlingen av rösträttspropositionen yttrade den liberale statsministern Nils Edén: Denna regering kan ---icke underlåta att framhålla den varningen, att om icke berättigade krav i en sådan tid som denna verkligen tillmötesgås, då blir det för varje regering, för var och en som överhuvud ska ha ledningen, utomordentligt svårt att trygga, att den stora rörelsen håller sig inom sådana fåror, som för samhället äro lyckliga". Med detta underliggande hot gick propositionen igenom, trots att högerns Ernst Trygger suckande sa "aldrig under de tjugofyra riksdagar jag bevistat känt en grämelse så stor som den jag hyser, då jag nu måste biträda detta förslag". För oss idag kan det vara bra att påminnas om att högern alltid kämpat emot demokratiska reformer som varit till fördel för de små i samhället. Rösträttsreformen innebar att kvinnorna fick rösträtt i kommun- och landstingsval, till riksdagen fick de rösta först 1921. Till besluten hörde även att den odemokratiska första kammaren upplöstes och ersattes av en mer demokratisk. En annan följd av denna stora rörelse som svepte genom världen var att lagen om åtta timmars arbetsdag kom att antas. Även i den frågan var högern emot.