Proust

För att läsa Marcel Prousts mastodontverk På spaning efter den tid som flytt behöver man vara sjuk eller ha brutit benet, som någon lustigkurre sagt. Nåväl, man behöver ha gott om tid, den saken är klar. Olof Lagercrantz som skrivit en bok om Proust, säger att han läste inget annat än Proust under en lång tid. Själv läste jag den första delen Swanns värld till 100-årsminnet av bokens utkomst 2013 och skrev en artikel om den i lokaltidningen. Jag fortsatte sedan med andra delen I skuggan av flickor i blom, men fick göra uppehåll efter att ha läst drygt halva boken. Sedan dess har jag inte återvänt till verket förrän för några veckor sedan. Jag lyckades nu komma igenom del 2, där berättaren befinner sig i Balbec och där han iakttar och fascineras av ett gäng unga flickor (flickor i blom) som befinner sig på plagen. Han försöker på olika sätt närma sig dem, och utnyttjar konstnären Elstir för det ändamålet. Till slut kommer han i kontakt med dem och framför allt då Albertine, som han nogsamt beskriver. De fantasier och drömmar som han haft om henne visar sig dock vid närmare betraktande, i verkligheten, inte vara så som hans vision utmålat det. Albertine är ganska alldaglig, fast rätt bestämd, och då han försöker kyssa henne så blir han avvisad. Det är ungefär som i första delen, då han inte får den godnattkyss av sin mor som han väntat på. Nu har jag börjat på den tredje delen, Kring Guermantes och läst cirka 80 sidor. Mycket kretsar här kring hur berättaren ska komma i kontakt med den förtjusande hertiginnan Guermantes. Även här gör sig berättaren föreställningar om hur hertiginnan är beskaffad. Men hans försök att vänta ut henne och följa henne på gatan har ingen framgång, men då kommer han på att han ska försöka genom en god vän, Saint Loupe som är bekant med hertiginnan, och så reser han till den garnisonsstad, där denne undergår utbildning. Ja, längre än så har jag inte kommit, men jag tänker nog försöka komma längre den här gången än sist. Att läsa Proust är befriande på något sätt, han är mycket mänsklig och hans språk är fantastiskt rikt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0