krille tvärvigg

Inbördeskrig är nog något av det värsta som kan hända i ett land. Det sliter sönder landet och lämnar efter sig svårläkta sår, som kan ta generationer att läka. Och i värsta fall kan motsättningarna leda till revolutionära extremer som nazism och kommunism. Så illa gick det nu inte i Finland, men splittringen och missaktningen mellan folkgrupperna levde kvar länge, och framförallt på den förlorande röda sidan var bitterheten stor. Kanske var det vinterkriget och fortsättningskriget som hjälpligt lagade sprickan. Men vid 100-årsjubileet nyligen väcktes ju frågan på nytt. Därför tycker jag det är bra att Tobias Berglund och Niclas Sennerteg i sin intressanta bok Finska inbördeskriget nyanserat skildrar hur konflikterna i samhället växte fram och eskalerade. Det kan lära oss något för framtiden. Braständare var bolsjevikrevolutionen i Ryssland. Men även svåra och olösta motsättningar inom landet bidrog till upptrappningen. Men också framväxten av miliser, både den vita skyddskåren och röda gardena fick för stort intflytande över de mera moderata krafterna. Mannerheim, som tjänat tsaren i 30 år, hatade bolsjevikerna och gjorde allt för att stoppa de röda. Och på den röda sidan fanns ledare som ville ha en liknande utveckling som i Ryssland. Ångvälten gick inte att hejda. Det som frapperar en och som är tankeväckande är just den roll som de privat finansierade miliserna kom att få och vilka ställde den ordinarie ordningens representanter åt sidan. Det här är något vi behöver ta till oss. Medborgargarden och människor som vill ta lagen i egna händer bör vi se upp med. Erfarenheterna från Finland gjorde att säkerhetspolisen i Sverige under 30-talet och under kriget kom att ha strikt uppsikt över både nazister och kommunister. Någon milis ville man inte veta av. Även i Sinclair Lewis fiktiva roman Sånt händer inte här, som jag nyss läst är det en milis, MTM-männen, som blir presidentens verktyg för att slå ner motståndet mot honom i landet. Ännu har vi inte sett att Donald Trump har tagit till denna metod, men vi bör nog vara uppmärksamma på det, trots talet om världens största demokrati.