krille tvärvigg

I SVT:s nya giv "tal till nationen" var det på tisdagskvällen dags för Jan Björklund att äntra scenen. Han började med att tala om Berlinmurens fall och vad den lett till, det vill säga frihet. Dock utan att ta upp de problem som detta också lett till. Sedan nämnde han en rad saker som blivit bättre, bland annat att fattigdomen i världen minskat. Och allt var naturligtvis den segrande liberalismens förtjänst. Men även här finns ett men, den nyliberalism vi sett sedan 1980-talet har ju också lett till en rad negativa konsekvenser. Men det var inget som Björklund befattade sig med. Björklund talade sig också varm för Europa-tanken och att EU-samarbetet måste stärkas mot brottsligheten och extremismen. Här var samverkan med de rätta krafterna viktigt, det vill säga Tyskland och Frankrike. Det är ju något förvånande att denne samarbetsman på EU-nivå inte har samma syn på den svenska politiken. Här håller han fast vid alliansen och blockpolitiken, som låst fast Sverige i ett läge, där en annan extremriktning, SD, kunnat växa. Det är något som skaver här herr Björklund. Björklund talade sedan nostalgiskt om sin egen uppväxt i ett textilarbetarsamhälle och hur han fick stöd av lärare för att kunna läsa och göra en klassresa. Detta tyckte han var varje individs väg. Nu är det kanske inte så konstigt att en liberal som Björklund framhåller individen. För det är ju så liberaler ser på saken. Det är individen som ska växa. Kollektivet däremot har ingen plats hos Björklund, det är individen som ska lyfta inte kollektivet. Björklund kom bort från textilsamhället, men hans kamrater på textilfabriken gjorde det inte. Till slut talade Björklund om de religiösa friskolorna, de borde stoppas tyckte han. Däremot nämnde han inte med ett ord de friskolor som drivs med vinsten för ögonen, av riskkapitalister som förskingrar skattemedel, som kunnat gå till skolor, där elever kunnat göra klassresor som Björklund. Björklund är en riktig hycklare, tycker jag.