krille tvärvigg

Efter att ha köat i mer än två månader kommer beskedet från biblioteket att den reserverade boken finns att hämta. Och boken det är Maciej Zarembas Huset med de två tornen, som fått sådan uppmärksamhet, men som märkligt nog inte fick August-priset. Vet inte ens om den var nominerad. Boken handlar om författarens föräldrar, där särskilt modern Lila bär på en stor hemlighet, vilken hon på alla sätt och vis söker dölja för barnen. Det är först i slutet av 1960-talet, då pogromerna i Polen får en allvarlig inriktning, som Lila en dag säger att vi måste lämna det här landet, som historien med föräldrarnas öden börjar rullas upp. Det blir till en upptäcktshistoria som rymmer fasansfulla ting. Men som också visar en mycket stark och slagkraftig kvinna, som lyckas uthärda och krångla sig fram med livet i behåll i en häxkittel av ondska. Den mycket äldre fadern däremot får en tämligen behaglig tillvaro som krigsfånge i ett läger för officerare. Efter kriget finner de båda varandra och trots en stor åldersskillnad så gifter de sig och får fem barn. De arbetar båda som psykiatriker och fadern Oskar driver ett mentalsjukhus på ett helt nytt sätt, något som inte faller den nya kommunistiska regimen på läppen. Nu får både Lila och Oskar tampas med nya motståndare. Författarens efterforskningar blir till en upptäcktshistoria i ett mörker och en tillvaro som hittills varit stängd för honom. Och här uppdagas hemligheter som han nu delvis får sin förklaring på. Upptäckterna blir också till en uppgörelse med det polska samhället och dess oförsonliga och obegripliga antisemitism, dess hat mot judar. Några exempel: 1939 bodde det 25 000 judar i Tarnow där Lila tog studenten. Idag finns ingen. Och av Brests 18 000 judar överlevde 19. Det är hårresande siffror. För oss som nu lever i en tilltagande högerextremism och även ökad antisemitism är den här boken ett varnande exempel. Den kommer i rätt tid, måtte den bara få många läsare.