krille tvärvigg

Maya Jasanoffs biografi över författaren Joseph Conrad är både en historielektion och en genomlysning av ett författarskap gjord på ett mästerligt vis. Gryningsvakten är titeln och den anspelar förstås på Joseph Conrads bakgrund som sjöman. Till att börja med kan man konstatera att Joseph Conrads framgångssaga är helt otrolig. En polack, hans egentliga namn var Jozef Teodor Konrad Korzeniowski, som aldrig sett havet, men som går till sjöss och som genom sitt arbete i den engelska handelsflottan som vuxen man lär sig engelska så väl att han skriver mästerliga böcker på det engelska språket. Men det som gör Conrad än mer unik är att han framträder som ett vittne till den globala värld som är på väg att formas. Och att han genomskådar de floskler som dess munviga representanter omger sig med. Dess tal om civilisation och ädla mål visar sig ha en mörk baksida av mord och förtryck. Avgörande för Conrads syn på världen är hans resa på Kongofloden, vilket leder fram till hans mest kända bok Mörkrets hjärta, en svidande uppgörelse med den belgiske kungen Leopold II:s skapelse. Även om de erfarenheter av globalisering som Conrad fick uppleva inte går att direkt översätta till vår nutid, som också jublat över den globala frihandeln och dess välsignelser, så finns det intressanta jämförelser som går att dra. Den massmigration som blev följden av genomslaget för globaliseringen på Conrads tid ledde till utökade passkontroller och exkluderande invandringslagar. Nog kan man säga att vi i vår tid upplever något liknande. Den utökade frihandeln ledde också till ökade krav på protektionism och vad är det vi ser vi idag med Trumps politik. Ett växande välstånd på Conrads tid gick hand i hand med en ökad ojämlikhet. Är vi inte där igen? En del såg den globala samverkan som viktig för världsfreden, medan andra menade att krig skulle bryta ut på grund av den ökade militära nationalismen. Och visst är nationalismen återigen en faktor att räkna med idag. Samtal ifråga om olika kulturer följdes av utstuderade teorier om rasskillnader, vilket sedan mynnade ut i förintelsen. Idag ifrågasätter extremister och olika partier mångkulturen, vilket är ett förstadium till att exkludera vissa folkgrupper. Visst fanns det motkrafter i Conrads tid, som den växande kvinnorörelsen och arbetarrörelsens framväxt med krav på rösträtt och demokrati. Idag är väl den växande klimatrörelsen ett sådant positivt tecken. Men trots det måste man konstatera att det finns många utmaningar att ta ställning till. Mörkrets hjärta finns på många håll och de anarkister som var verksamma på Conrads tid finns nu i chattrummen och i terroristceller. Och de sjömän som förlorade sina jobb, då ångfartygen kom, finner ju sin motsvarighet idag i digitaliseringen som slagit ut många branscher.