krille tvärvigg

"Mitt i den allmänna fasan neutraliseras individens tragedi och glöms bort. Det finns ingen vars tillvaro inte har skövlats. Det finns ingen som inte har fått någon familjemedlem dödad.", skriver Chaim A. Kaplan den 24 november 1939. Men ibland hamnar individens tragedi i fokus, blir något som man inte kan vända sig bort ifrån, som inte lämnar en i fred, som störs ens vila. En sådan tragedi drabbade Kaplans vän Reb Jakub Zajac. Han är köpman och en filantrop och var den förste som lämnade bidrag till välgörande ändamål. Han hade råd för hans affärsverksamhet hade varit inkomstbringande och han hade skapat sig en förmögenhet. Ibland kunde Kaplan känna irritation mot honom för att han var en så framgångsrik person. Han stack ut bland judarna genom sitt sätt att vara. Han tillhörde inte något parti, utan hade omsorg om alla som tillhörde Israels folk. Men hur belönades han då. Jo, "hans hustru och två döttrar dödades av en bomb; hans hem jämnades med marken; hans butik brändes ner; han stod utan någon älskad anhörig och utan ägodelar. Allt förstördes, allt brändes. Han lämnades ensam och barnlös. Endast huden som täckte hans kött fanns kvar. Är det så den Allsmäktige tar vård om sina kära?," frågar Kaplan.