krille tvärvigg

"Ghettoförordningen tär på vår lamslagna värld. Ingen hade förutsett denna katastrof, trots att segrarens behandling av judarna i Tyskland var känd av oss. Gestapo ägnar hela sin uppmärksamhet åt detta problem med sin bottenlösa ondska och grymhet," skriver Chaim A. Kaplan i sin dagbok för den 8 november 1939. Nu har en judisk delegation rest till Krakow för att uppsöka Hans Frank, som just blivit utnämnd till guvernör i Generalguvernementet, den del av Polen som inte inkorporerats med Tyskland. Man vill förmå honom att upphäva förordningen, men Kaplan tror inte att man kommer att uppnå något. Ty anslagen mot judarna är ju Hitlers idé och den kan man inte avvika ifrån. Kaplan iakttar nu hur trettiotusen judar med bagage och pengar i händerna fyller de gator som är öppna för dem i en förtvivlad jakt på lägenheter. Men att få tag i en "är lika svårt som att klyva Röda havets vatten", skriver han med biblisk anspelning. Från landsbygden kommer hemska rykten. Dussintals judiska städer har bränts ner och utplånats från jorden yta. Och vad de städer som inte har bränts beträffar så har judarna fördrivits därifrån. Först stal man deras ägodelar, sedan pryglades de och togs ut till tvångsarbete och slutligen sedan de kroppsvisiterats och deras pengar stulits, tvingades de att fly. "Allsmäktige Gud! Gör du slut på återstoden av den polska judenheten?, frågar sig Kaplan avslutningsvis.