Lillfjärden

Det händer att jag tar en promenad runt Lillfjärden i stan. Det är ett populärt promenadstråk, lagom långt för en lunchpromenad. En gång var den lilla fjärden en del av Storfjärden. Men efter landhöjningen skildes de åt. Dock inte helt utan en stensatt kanal förbinder de bägge. Jag börjar gärna min promenad vid Kärleksstigen. Den inleds av en staty med ett ungdomligt förälskat par. På senare år har några entusiaster här också anlagt en inspirationsträdgård med mestadels rosor. Kommunen har verkligen ansträngt sig för att göra promenaden vid Kärleksstigen attraktiv. Här finns bänkar och krypin där du kan sitta och fika eller bara titta på det rika fågellivet på fjärden. Om man fortsätter Kärleksstigen till dess slut kommer man till idrottsplatsen, som fått namnet Glysisvallen efter stans stora son Olof Broman och hans mastodontarbete Glysisvallur. Idrottsplatsen anlades 1939 och då med en fotbollsplan med löparbanor. En staty av en löpare i full fart finns här som påminner om detta, dock inte någon fotbollsspelare. På 1980-talet byggdes en ishall i anslutning till fotbollsplanen. Den liknar många vid en kyrka och den är faktiskt riktigt fin och ingen tråkig islada. 2007 begåvades staden också med sin första konstgräsplan, som anlades på den gamla grusplanen. Det blev ett lyft för fotbollen. Hornån rinner ut här vid Glysisvallen och här låg enligt forskare stans första bebyggelse, innan man flyttade den in mot det som nu är centrum. Promenaden fortsätter förbi Fredens kulle med sitt rundbyggda äldreboende. Då vi flyttade till stan fanns även en förskola i dess bottenvåning, där vår mellandotter gick. Tidigare på platsen fanns en Folkpark och ett Folkets Hus som anlades 1904 och upphörde efter en brand 1956. Idag finns inte ens en skylt som anger att det var stans förnämsta nöjesplats under flera årtionden. Genom området löper en vägstump som fått namnet Johan III:s väg, efter stadsgrundaren. Fortsätter jag förbi den livligt frekventerade bowlinghallen kommer jag så fram till Teaterparken, som en gång var stadspark. Inne bland almarna skymtar den anspråkslösa Teaterladan byggd 1881-82 (den invigdes i mars 1882 av stadens amatörer). Gatan jag följer anlades i samband med teaterbygget. Ja, där slutar promenaden som blev en lektion i lokalhistoria.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0