krille tvärvigg

"Fienden har omringat staden från fyra håll, ingen får lämna den eller komma in i den och det finns inga utvägar att skaffa bröd. Reservlagren är så gott som tömda. Av kvarnarna i stadens närhet har en bränts och de övriga har erövrats av fienden. En gång gick några hungriga personer på jakt efter potatis ute på åkrarna i närheten men mötte döden i stället. De blev beskjutna och dödades", så inleder Chaim A. Kaplan sin dagbok den 20 september 1939. Därpå riktar han återigen sin kritik mot den polska regeringen. Han skriver: "Det är intressant att polska regeringen mitt i allt detta virrvarr och denna brådska, inte glömde att föra statskassan till Rumänien, och därifrån till England....medan vi, landets medborgare, lämnats kvar att dö och svälta och uthärda alla andra krigets fasor med nytryckta, värdelösa sedlar." Istället är det borgmästaren som åtagit sig regeringens ansvar och som försöker trösta och uppmuntra invånarna. Borgmästaren har uppmanat köpmännen i radion att de måste se till att folk kan köpa kläder och skor till vintern. Men den skeptiske Kaplan tror inte att detta kommer att få någon effekt, han skriver: "Köpmännen vet alltid vad de har att hämta. Varför skulle de öppna sina butiker? Låt varorna ligga osålda. Priserna på dem ökar för varje dag. Långa köer av kunder väntar utanför Batas skobutik, för att omvandla den fallna regeringens sedlar i varor". Han avslutar: "Mänskliga varelser slösar all sin energi och all sin begåvning på jakten efter bröd. Människan har blivit ett djur, uteslutande intresserat av den rent sinnliga tillvaron och av fruktan att svälta ihjäl".