krille tvärvigg

Idag är det 75 år sedan atombomben "little boy" föll över Hiroshima och orsakade omkring 100 000 människors omedelbara död. Lika många dog senare av strålningsskador. Tre dagar senare föll nästa bomb, "fat boy", över Nagasaki och orsakade hundratusentals offer. Truman, USA:s president, yttrade 16 timmar efter att bomben fällts: "För 16 timmar sedan fällde ett amerikanskt flygplan en enda bomb (!) mot Hiroshima, en viktig japansk militärbas". Men Hiroshima var inte bara en militärbas, utan en stad med omkring 400 000 invånare och bomben riktades inte mot militärbasen, utan fälldes över ett sjukhus. Att Truman ville få medborgarna att tro att det var en militärbas berodde på att man fortfarande levde i den gamla föreställningen att civila skulle skyddas. Men ljuga kunde man lika bra då som nu. Sedan bomben föll har vi som föddes vid den tiden levt i dess skugga, haft atompesten som ett hot. Men den så kallade terrorbalansen har sett till att bomben inte utlösts sedan dess. Men hotet finns kvar och numera är det långt flera länder än USA och Sovjet som är i besittning av det här domedagsvapnet. Och dagens politiska ledare känns inte som om man har något större förtroende för. Idag uppmärksammas i alla fall bomben över världen, vilket känns bra. I Japan har man redan samlats i skuggan av pandemin för att i ett mindre antal än vanligt minnas det drakregn som föll över landet.