krille tvärvigg

Den 16 februari 1940 skriver Chaim A. Kaplan från sin utsiktspost i ett av nazisterna besatt Warszawa:"Det finns inte något mera fruktansvärt regeringsprogram än ett som satts i verket av psykopater. Och psykos åtföljd av sadism är sju resor värre. Judarna i Polen märker detta och reagerar därför med förakt på alla de hemska påbud som bär undergång och förödelse för oss som individer och folk i sitt sköte." Vi hälsar varje påbud med ett ogillande leende, skriver Kaplan. I varenda ett av dem finner man tecken på galenskap, på en själssjukdom som påverkar ett helt samhälle i form av en fix idé. Men alla deras dumma förordningar, som är frukten av oförsonligt hat är dömda att misslyckas för medvetandet om dem räddar oss undan förtvivlan. Ingenting som grundar sig på vanvett kan vara särskilt länge. "För en kort tid sedan började segraren gripa judiska kvinnor till tvångsarbete. Under en razzia stöter en medlem av Gestapo handen i bröstet på en kvinna, så som han skulle göra med en man. De undersöker en kvinnas könsdelar när hennes man och barn ser på, utan hänsyn till hennes heder eller blygsamhet". De är som djur, och beter sig som djur, skriver Kaplan och avslutar: "Jag känner en intelligent, högt bildad kvinna, som innan hon går ut alltid stoppar en skurtrasa i sin väska som försiktighetsåtgärd i händelse av bråk, men hon är inte övertygad om att nazisterna inte ändå kommer att beordra henne att uträtta arbetet med blusen eller klänningen. Detta är nazismens osminkade ansikte."