krille tvärvigg

"Idag vidtogs den första åtgärden för att förverkliga det fruktansvärda påbudet om tvångsarbete." inleder Chaim A. Kaplan sin dagbok för den 31 januari 1940. "Judarna ville inte tro det och hittade på en politisk dialektik. Detta är bara ett hot som aldrig kommer att bli verklighet; erövrarna är mera lystna efter våra pengar än efter vårt arbete. Och man fann experter som berättade vilda historier om underhandlingar mellan segrarna och Judenrat om ett bidrag på tiotals miljoner." Men nu har påbudets verkställighet offentliggjorts och det säger att var och en från ett barn på tolv år till en barnafader som är sextio år gammal är tvungen att anmäla sig hos Judenrat som sökande till tvångsarbete. Anmälan måste ske inom tio dagar från den 1 februar till den 10 februari. Trots detta är olika rykten i svang. Ett talar om att segraren snart måste dra sig tillbaka för att han saknar olja. Ett annat rykte handlar om en pojke som av en nazistsoldat som gick förbi, sparkade omkull honom och trampade sönder hans varor. Då en militärbil en stund senare kom förbi och en tysk officer steg ur bilen och frågade vad som hänt och fick veta det, så gav han pojken 20 zloty och tillade: "Gå och tala om för era trosfränder att deras lidande inte kommer att vara länge till". Av omgivningen tolkades det som att segraren snart skulle försvinna. Vi efterlevande vet dock vad det yttrandet innebar och det verkar också som om Kaplan intuitivt anade det.