krille tvärvigg

Den 6 januari 1940 skriver Chaim A. Kaplan om hur allt blivit dyrare i vardagen. Inflationen griper omkring sig och folk svälter. Hushållsutgifterna har fyr- eller femdubblats, även för den torftigaste av näring. Samtidigt är en stor del av befolkningen utan arbete och utan inkomster. Judarna säger skämtsamt att de inte längre behöver resa på kur till Karlsbad, eftersom hälsobrunnen kommit till dem. De har minskat i vikt och deras magra och fårade ansikten talar om fattigdom och umbäranden. Man lider inte bara av hunger utan också av kylan. Det finns inte en enda kolsmula att värma kroppen med. Ty det bränsle som anskaffats och lagrats före kriget har stulits och inga nya förråd har förts in till staden. Kol säljs nu på gatorna till skyhöga priser. Och kläder är dyrast av allt. Alla textilbutiker har stängts, liksom butikerna för andra varuslag. Varorna stals och endast ett fåtal personer lyckades gömma undan små förråd. Det finns ingen man kan köpa av, allt är stängt och tillbommat. Om man lyckas hitta en köpman, får man köpa till fantasipriser. Så ser krigets vardag ut.