krille tvärvigg

Den 8 juli 1940 skriver Chaim A. Kaplan i sin dagbok: "All förbindelse med omvärlden har avbrutits, till och med brev till släktingar. Det har skapats en atmosfär av politisk spänning, oro, av förväntan att stora händelser är i antågande. Under tiden dras repet åt allt hårdare kring vår hals. Tydligen endast kring judarnas halsar. Uppenbarligen går allt inte så bra för mördarna; och varje gång de står inför svårigheter tömmer de sin vredes skålar över oss." Nazisterna har gjort Judenrat (judarnas råd) ansvarigt för arbetet i staden. Tiotusen man per dag måste Judenrat skaffa fram för olika "tillfälliga och oväsentliga" arbeten. För att fylla kvoten blir judiska fotgängare gripna då de går gatan fram. Varje jude mellan sexton och femtiofem års ålder måste anmäla sig till arbete nio dagar i månaden. Den som vill slippa måste betala en lösensumma på 60 zloty i månaden. Det ger Judenrat lite inkomster, och nazisterna uppmuntrar det ty de agerar enligt mottot: "allt en slav äger tillhör hans herre". Judenrat har fått så många krav på sig, att det är ur stånd att uppfylla dem, skriver Kaplan. Men det lever på judarnas olycka. Kaplan fortsätter: "En skribent i segrarnas tidning medgav öppet att judarna i varje land där nazistiskt herravälde har upprättats icke skulle tillåtas att överleva. I sådana länder skall de bli fullständigt utrotade. Trots att segraren fortfarande betungas av krigets olyckor glömmer han inte ett enda ögonblick bort judarna; han kommer ihåg och alltid till deras förfång." Denna vecka sattes en ny förordning i verket. Hundratals judiska familjer har utestängts från de sysslor som gav dem deras uppehälle; de kommer nu att bli utarmade, säger Kaplan. Det gäller de tryckerier som ägdes av judar, där man flyttade bort pressarna och även bokhandlarna kommer att drabbas. Sedan tidigare har de fått flytta ut böckerna på en vagn utomhus och i ett gathörn. Nu är också all handel med böcker förbjuden. Vi kan här se hur nazisterna ger sig på kulturen, det kitt som binder samman människorna.