krille tvärvigg

Den 30 juli 1940 skriver Chaim A. Kaplan i dagboken: "Idag nådde oss den skrämmande nyheten om hela den judiska församlingens bortdrivande från Krakow, och vi är som förstenade." Att reaktionen på det skedda är så stark hos Kaplan beror på att ryktena först talat om 15 000 flyktingar, vilka inte var födda i staden, vilket sedan ändrades till 65 000 för att till slut utmynna i "hela den judiska befolkningen utan undantag." Det var tidningen Zyd (vilket är det polska nedsättande ordet för jude) som avslöjat vad som skulle ske. Förvaltningen uppmanar hela den judiska befolkningen att lämna staden frivilligt före den 15 augusti. Om det inte sker kommer tvångsförvisning med polisens bistånd att ske. Varje dag kommer då 1 000 personer att förpassas; först ungkarlar som är arbetsdugliga; därnäst unga ogifta kvinnor; och till slut hela familjer. De som ger sig iväg frivilligt får ta med sig alla sina ägodelar; de som blir förpassade av polisen får endast ha med sig ett bagage om 50 kilo per person. Samtliga områden i Generalguvernementet Polen står öppet för förvisning. Deportationerna till döds- och koncentrationslägren inleddes först 1941, så det kan inte vara fråga om utrotning ännu.