krille tvärvigg

Chaim A. Kaplans dagbok har varit tyst en tid, men den 26 mars 1940 tar han upp pennan igen. Han ger en förklaring till sin tystnad: "I flera dagar har min gudomliga inspiration övergivit mig. Jag har försummat min penna och avstått från mina dagliga anteckningar. Anledningen är att jag inte får några nya intryck. Ett bekymmer som varar länge förlorar sin ursprungliga intensitet. Vi är redo - nästan villiga att acceptera varje nytt ondskefullt påbud med öppna armar, också innan det tillkommer. Vi har blivit så förnedrade och undertryckta att vi inte längre fruktar det som skall komma i fortsättningen. Är det möjligt att vi kan sjunka ännu djupare?" Eftersom det är ett judiskt skottår kommer den kristna påskhögtiden omkring en månad före den judiska och den har nu förvandlats till en skräckens tid. "Aldrig förr har det förekommit sådana dagar av kaos, omvälvning och förvirring i den polska huvudstaden som under påskdagen.....Några organiserade gäng efter gäng av unga ligister, bland dem också småpojkar som ännu inte har lämnat småskolans bänkar, för att angripa judiska förbipasserande och prygla dem blodtörstigt. Det var helt enkelt en jakt, där judar jagades som djur i skogen. Och vad finns det att förneka. Vi är kräk! I fall sådana som de här har vi bara en utväg - att springa undan. Och att springa undan det ger bara de angripande råskinnen nytt mod. Det förekommer mycket otäckt i dessa angrepp i fullt dagsljus, inför ögonen på de myndighetspersoner som står på avstånd och njuter åsynen av våra lidanden."