krille tvärvigg

Den 10 november 1940 skriver Chaim A. Kaplan i sin dagbok att nazisterna i sin radio försöker påskina att man inte inrättat något ghetto, utan bara en judisk stadsdel. Och många tror på det. Men hårda fakta talar sitt språk, säger Kaplan. I alla genomfartsleder till de ariska områdena uppförs höga murar, som stänger vägen till den ariska världen. Endast de gator som är förenade med det judiska ghettot med spårvagnsspår är öppna. Vart man vänder sig har mördarna spärrat vägen. Murarna som uppförs är också mycket högre och bastantare än de som byggdes tidigare. "Inför våra ögon bygger man ett fängelse, i vilket en halv miljon män, kvinnor och barn skall hållas fängslade, ingen vet hur länge", skriver Kaplan. Det är Judenrat som får bekosta denna mur med egna medel. (Är det från sådana här cyniska exempel Trump hämtat sin inspiration, min anmärkning). Under Judenrats överseende håller också en judisk polisstyrka att upprättas, som ska utöva sin makt över ghettofolket. (Judarna skulle själva få sköta sitt helvete, min anmärkning). Bland övriga förberedelser förekommer underhandlingar med de ariska ägarna till apotek i den judiska stadsdelen. I det område som nu avdelats till ghetto fanns det tidigare 21 apotek, sju av dem judiska, resten ariska. Nu ska elva apotek tillåtas, vilka ska stå under uppsikt av Judenrat och som ska få judisk personal. "Den dag är inte fjärran då vi kommer att stängas in som boskap, med våld avspärrade från yttervärlden, som ett läger av orena spetälska", avslutar Kaplan. Och i denna sin förmodan kom han ju att få rätt.