krille tvärvigg

Nu dör de den ena efter den andra, av de som man hållit högt i sitt liv, som varit förebilder och som man beundrat. En P O Enquist, Sven Lindqvist, Jan Myrdal och nu Sven Wollter. Den senare hade jag möjlighet att se redan 1983, då han tillsammans med den fantastiska ensemble med Ulla Jacobsson, Pernilla August, Rolf Lassgård med flera gästade vår lilla fina träteater från 1882. Ensemblen ingick i den stora satsning som gjordes på Folkteatern i länet, där den kreative Peter Oskarsson verkade som teaterchef. Man spelade Tjechovs Tre systrar inför en fullsatt teater i flera dagar. Jag satt och trängdes uppe på hyllan med dålig uppsikt över scenen. Men stunden är oförglömlig. Ett annat minne av Sven Wollter är då han och några ur ensemblen, bland annat hustrun Viveka Seldahl, kom och överraskade oss verkstadsarbetare under lunchen i matsalen. De spelade upp någon scen och berättade om kvällens föreställning. Nu minns jag inte vilken den var. Men greppet var nytt. Folkteatern ville nå ut och möta nya publikgrupper. Ett tredje minne av honom är då han för några år sedan gästade teatern och spelade Fröding. Efteråt prisade han teatern för dess intimitet och atmosfär. Ja, det är några hågkomster från det att man på nära håll mötte Sven Wollter, förutom de filmer och pjäser som man sett av honom på både TV och film. Frid över hans minne.