Kaplans dagbok

I dagboken för den 2 oktober 1940 skriver Chaim A. Kaplan: "Vi har inget offentligt gudstjänstliv, inte ens på våra stora festdagar. Mörkret vilar över våra synagogor, ty där finns inga gudstjänstbesökare - tystnad och förtvivlan där inne, sorgsna blickar utifrån. Inte ens under de stora festdagarna tilläts någon gemensam gudstjänst. Inte ens under vår förskingrings mörkaste stunder har vi blivit prövade med en sådan hemsökelse. Aldrig tidigare har det funnits en regering så ondskefull att den velat förbjuda ett helt folk att bedja. Men aldrig förr i vår historia, dränkt i tårar och blod som den är, har vi haft en så grym och barbarisk fiende." Nu upplyser Kaplan dock om att man i hemlighet anordnar gudstjänster runt om i Warszawa. Det finns visserligen inga förbedjare och körer, utan man viskar fram bönerna, som dock kommer från hjärtat. "Under året har många personer tömt giftbägaren; många har lagts i graven. Församlingen har förnedrats och utarmats. Men den existerar fortfarande", avslutar Kaplan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0