Däcksbyte
Varje år måste man byta däck två gånger, vår och höst, säkra årstidstecken. Nu var det dags för sommardäck. Jag och hustrun for iväg i god tid till däckverkstan, men det var redan cirka tio personer där, fast verkstan inte öppnat. Eftersom varje däckbyte tar omkring tio minuter, så misstänkte jag att vi skulle få vänta minst en timme, innan däckbytet var klart, så vi bestämde oss för att ta en promenad. Morgonen var sval, men solen hade börjat värma. Vi tog vägen via koloniområdet i närheten, där vi själva för mer än tjugo år sedan haft en kolonistuga. Lotterna låg ännu i träda och någon kolonist såg vi inte till. I anslutning till lotterna har kommunen iordningställt en yta för lakvatten och där höll ett par gäss och änder till. Vi styrde kosan åt centrum och Lillfjärden, som nu var invaderat av skrattmåsar som förde ett oherrans liv. Det gamla tidningshuset, som funnits på platsen i mer än 100 år var nu till stor del borta och där ska ett nytt tingshus uppföras. Det orsakade mycket rabalder till att börja med, då många insändarskribenter förfasade sig över den fula ladliknande byggnad som skulle uppföras. Men efter att man gjort en del justeringar av huset, så klingade insändarstormen av. Vi promenerade vidare längs med grusvägen på andra sidan fjärden, som kallas kärleksstigen, men vi såg inga kärlekspar, bara statyn som gett namn åt stigen. Även i andra änden av fjärden har kommunen gjort ett fint arbete med att gräva små kanaler och gjort planteringar och rastställen. Även om man ibland är kritisk till kommunens sätt att sköta om staden, så måste man också kunna ge den beröm, för här har man verkligen lyckats få till ett attraktivt område. Vi genade sedan över kyrkogården och kom tillbaka till däckverkstan precis när vår bil rullade in för däcksbytet.
Kommentarer
Trackback
